Folkbåtens historia

Friluftsliv för folket i folkbåtens historia

Att vistas i naturen på fritiden blev allt mer populärt under 1900-talet. Friluftslivet letade sig ner i samhällsskikten och mitt under andra världskriget sjösattes den första folkbåten 22 april 1942.

Hur den första Nordiska folkbåten kom till, är en historia för sig med många turer som jag lämnar här. Läs om folkbåtens historia i den utmärkta boken “Folkbåten – en modern klassiker” eller Anders Olsens text på Svenska folkbåtsförbundets hemsida. Jag är mer intresserad av hur denna klinkbyggda träbåt, av vissa föraktfullt kallad “fisksump” eller “bäverhydda”, blev folkets båt. En båt som blev skärgårdens Amazon. I instruktionen för den konstruktionstävling som utlystes av Skandinaviska Seglarförbundet 1941, framgår att båten skulle vara lätt, billig att bygga. Den skulle byggas av nordiska träslag och ha järnköl samt rymma 3-4 kojplatser. När folkbåten ritades kombinerade konstruktören de stilfulla dragen från skärgårdskryssare och undersökte de användbara allmogebåtarna. Folkbåten har med sin tvära akter, drag av Blekingeekan, en allmogebåt med historia från forntiden.

Jag är inte historiker men visst är det något med “folk” och 1900-talet som är intressant?Folkhögskola, folkuniversitet, folkpark, folköl mm. Folkbåten är ett resultat av tidens anda. I början av 1900-talet var ännu friluftslivet en hobby för rika människor. Segelbåtar och tidiga motorbåtar för nöje, tävlade i design och exklusiva utföranden. Ädelträ importerades från tropikerna till de allt mer stilfulla skärgårdskryssarna. Samma anda rådde på denna tid inom friluftslivet på land. Några få välbeställda och ofta akademiker med en smått nationalromantisk syn på naturen, ägnade sig åt friluftsliv. Svenska Turistföreningen växte fram i denna anda. Ett område som jag är bekant med; Västerbottensfjällen, fick sina första STF-stugor under 1920-talet. Luften i fjälltrakterna ansågs mycket stärkande men det var knappast arbetarklassen som kunde åtnjuta denna vederkvickelse. År 1938 infördes lagstadgad semester om 2 veckor, från 1951 blev det 3 veckor. Folkbåtens historia är nära förtöjd med med semesterns historia. Min folkbåt byggdes samma år som jag själv föddes; 1963. Sommaren 1963 firade folket i Sverige att de fått hela 4 veckors semester.

Folkbåten blev en succé och de svenska varven slogs om bygglicenserna. Kända varv som Williams i Motala, Bröderna Jacobssons i Dragsmark och Seldéns i Buvenäs, var några kända folkbåtsvarv. Totalt byggdes omkring 3000 folkbåtar i trä i Norden och uppskattningsvis seglas 1000 av dem fortfarande. Folkbåten blev sinnebilden av semester i skärgården. Inte sällan illustreras tidningar om segling med en folkbåt, även om andra segelbåtsmodeller och plastbåtar idag är vanligare. Idag är folkbåten Gabina ovanlig i hamnar och på vattnen kring Sveriges kust. Men väldigt många jag talar med i samband med segling refererar till sin egen barndom i folkbåt. Hur hela familjen trängdes i båten. Många gånger refererar nu ärrade seglingsveteraner till att just folkbåten var den första och käraste båten man haft. Det är heller ingen slump att Hasse & Tages film “Att angöra en brygga” hade med en folkbåt i filmen. Än idag är folkbåten ofta den båtmodell som används för att skapa identifikation till svensk skärgård och semester.

HamnenFjällbacka17713                                  sff_loggo                          Gabina i Fjällbacka sommaren 2013 

 

Annonser

2 tankar om “Folkbåtens historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s